Kvarteret kring Sigridsgatan

Vandrande på en väg skriven på ett främmande språk, medan regndropparna föll sensommarlätt, gick du genom en murken trägrind, förbi en mur av grovhuggna stenblock, där stockrosor förvandlade stenvägen till en örtagård ur barndomen, vidare till en innergård, där vinden susade, och halmtak skimrade i fjärran. I regnet sken husen sandstensgula och kritvita. Stillhet, som sent om natten. Tänk att stanna här, bli en av de mosstäckta stenarna i murarna, bli ett med det omedvetna, ett med det för vilket friheten ingenting betyder, där vattnet rinner fritt i bäckens fålla och molnen färdas mållöst över himlen. Och ett ståtligt äppelträd, högt som Yggdrasil, pressande sig mot innergårdens murar. Du tog, och bet, i ett av dess äpplen och hela dess historia fyllde din mun i den tuggan – du smakade skillnaden mellan det som fått växa fritt och din egen ofullständiga form.

Mont Saint-Michel på avstånd

Medan ostronbankarna fylls med tidvatten och landet löses upp i diset i fjärran och måsarna letar rester bland fallna skal sjunker solen sakta bakom molnen och lätta droppar börjar falla. Inget riktigt regn, bara svala droppar i en normandisk sommar: samma regn och samma hav som när jag var åtta år. Jag minns tidvattnet, men inte hur vattnet slukar allt detta land. Nyss fanns här rev, sandbankar, små krabbor - nu allt borta. Bara klostret reser sig ännu ur vattnet.

På fel sida järnvägen

Murbruket vittrar mellan tegelstenarna och luften surrar. Staden är urgröpt, allt som krälar har förökat sig i tysthet, och visioner av lössläppta vilddjur blöder in i din torsdag, som om Bruegels helvetesmålningar tog köttslig form, medan flaskflugorna festar på en kråkas kadaver.

Kvarteret Paradis

Förunderlig är den flyktiga sommaren: förunderligt, hur bladen mörknar i sin grönska, hur asfalten spricker, förlorar sin töjbarhet, och kullerstenar skymtar igenom: vägen en mosaik av olika tider. En flock starar lyfter och täcker solen i sin mångfald, så att dagen mörknar inför ögonen, och himlens tystnad faller hårt. Och i den tystnaden vaknar minnen av tidigare somrar i stillheten mellan hjärtslagen, tills en mött blick gör allt intimt igen, och från kvarteret Paradis innergård står flädern tung av doft.