Strand

I frånlandsvinden vallfärdar vågorna
mot horisonten -
vattnet är ett skrynkligt papper, oskrivet -
och regnet faller rakt igenom huden – rakt igenom dina armar.

Havet stämmer sitt instrument
som inför en föreställning utan åskådare,
bara vågor, en föränderlighetens bevarare.

I vinden börjar havet mullra med en klang som ur en djup grotta – havet är en blåsorkester.

Men vi är här – gemena, enkla – strandsatta
– och vinden närmar oss varandra.