Så svårt att bryta upp när du nästan drömt dig hemma - ändå lyfts nålen ifrån skivan innan kören återkommer i triumf. Även om slutet är nära, är slutet aldrig här - och det som närmar sig fulländning blir mindre och mindre ditt. Men en dag som doftar efter regn, när kaffet ångar på altanbordet, och sparvarna kastar skuggfigurer på gräset, sätter det sällan spelade sista stycket sitt avtryck på landskapet och blir återskenet av en perfekt värld.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment